löv

tjao! sitter och funderar på tatuering... vil göra ett litet hjärta någonstans vid handen, kanske handleden..amor vincit omnia i nacken har jag ju också funderat på, men?
Nja.. Jag vet inte om jag ens tror på innebörden av dom orden, kärleken övervinner allt, kanske för stunden, men inte längden.
Kan man verkligen vara tillsammans med en person för alltid? Jag är verkligen skeptisk till det.
Jag kanske är pessimistisk nu, men låter inte det lite för bra för att vara sant?
Jag tror inte att det finns en person därute som man är ämnad att vara med, "den rätte" så att säga, jag tror på slumpen. För om man tänker efter är ju hela livet en enda stor slump. Inget är förbestämt, allt handlar om att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle. Varenda litet val man gör kan påverka ens liv så himla mycket.....
och skulle man tröttna på personen efter en 20 år? Just nu, i den här åldern, folk som har varit tillsammans kanske två år, det tycker man är en evighet, tänk ens föräldrar tex som kanske varit tillsammans typ 20 år? Kan känslorna verkligen vara desamma som dom en gång var, eller blir förhållandet starkare med tiden??
Vad tror ni?


puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0